Annons

BÖCKER

I oxögat

Är ”I oxögat” årets bok?

Boknyheter har låtit förlagen bakom de, totalt 12, nominerade böckerna till Årets Bok, själva få formulera motiveringen och berätta varför just deras bok ska röstas fram till utmärkelsen. Vi fortsätter med “Kärlek, tro och hopp i 1700-talets Småland”. Bokförlaget Polaris gav, i maj 2019, ut “I oxögat” av den prisade författaren och kulturskribenten – Ida Andersen. Hur skulle förlaget komplettera juryns motivering, och vad ger boken till läsaren som förtjänar en röst?

Lotta Kühlhorn

Lotta Kühlhorn – ”Formgivaren ska dels tolka texten men också ha ena benet i samtiden”

Lotta Kühlhorns design finns nästan överallt*. Från bokomslag till knäckebrödsförpackningar, mönster på tyger och vardagliga bruksföremål. Hon är en färgstark grafisk designer, illustratör och författare, som har gjort bokomslag åt nästan alla förlag i Sverige*. I hennes egna böcker “Rapport!: en bok om att göra mönster” och “Kulör: en bok om vad färg gör” tar hon med läsaren på färgsprakande upplevelser som förklarar vad färg egentligen gör med oss. Hur förhåller hon sig till färg, och hur ser arbetsprocessen ut när hon formger bokomslag? Lotta Kühlhorn berättar om sin utveckling från Konstfack till en av Sveriges mest anlitade formgivare av bokomslag: (*Källa: Mellan tummen…)

jamåhonleva

Är ”Jamåhonleva” årets bok?

Boknyheter har låtit förlagen bakom de, totalt 12, nominerade böckerna till Årets Bok, själva få formulera motiveringen och berätta varför just deras bok ska röstas fram till utmärkelsen. Efter den inledande boken “Mitt liv som råtta” så fortsätter vi med “Gastkramande spänning i världsklass!” från en av Sveriges och Europas främsta krimförfattare. Albert Bonnier gav, i juli 2019, ut “Jamåhonleva” av den mångfaldigt prisade och bästsäljande – Anders Roslund. Hur skulle förlaget komplettera juryns motivering, och vad ger boken till läsaren som förtjänar en röst?

Mitt liv som råtta

Är ”Mitt liv som råtta” årets bok?

Boknyheter har låtit förlagen bakom de, totalt 12, nominerade böckerna till Årets Bok, själva få formulera motiveringen och berätta varför just deras bok ska röstas fram till utmärkelsen. Vi inleder med “Hjärtskärande om utsatthet och mod” från en av USAs mest betydande författare. Harper Collins gav, i oktober 2019, ut “Mitt liv som råtta” av den mångfaldigt prisbelönade Joyce Carol Oates. Hur skulle förlaget komplettera juryns motivering, och vad ger boken till läsaren som förtjänar en röst?

My Feldt

My Feldt har gjort en bakbok för livet och döden

Johan och My Feldt driver tillsammans det omåttligt populära “Feldts Bröd & Konfekt” – ett surdegsbageri och konditori i Halmstad där de bakar på naturliga och ekologiska råvaror. Vid sidan av det bjuder hon in, över 60 000 följare på Instagram, till att följa hennes vardag full av sötsaker, blommor och illustrationer. Hon är nu aktuell med sin andra bok “Rullrån och tankebrus”. En bok om hur det är att vara människa men även full av recept för alla tillfällen som följer oss i livet. Hur föddes idén till boken, och hur tar med sina följare från digitalt till tryckt format?

Lina Areklew

Q&A med Lina Areklew

Ystad, Gotland, Fjällbacka och nu har (o)turen kommit till Ulvön i Örnsköldsviks skärgård. Lina Areklew hade fyra förlag som ville ge ut hennes debutbok “Ur askan”. Hon valde Strawberry Förlag, och blev förlagets första deckarförfattare. Boken blir den första delen i deckarserien om Fredrik Fröding och Sofia Hjortén. I samband med utgivningen har vi passat på att ställa några snabba frågor till Lina Areklew:

Årets bok

”Årets Bok” – Varför behövs folkets litteraturpris?

Vi har låtit förlagen, bakom de tolv nominerade böckerna till ”Årets Bok”, själva få kommentera, argumentera och förklara varför just deras bok förtjänar era röster. Resultaten visas kommande veckor på Boknyheter. Men innan dess. För femte gången arrangerar Bonniers Bokklubb litteraturpriset ”Årets Bok”. Alla kan vara med i omröstningen, som går ut på att “tillsammans med svensk folket hylla boken”. De flesta enas nog om att det är väldigt roligt. Och intressant – på många olika vis.* Varför behövs ett litteraturpris där folket ska vara med och ta fram vinnaren, och vilket position kommer priset ha i framtiden? Petra Nuhma, på Bonniers Bokklubbar, berättar: (*Källa: känsla)

Kvantfysiken och livet

Kvantfysiken och livet – ”Det finns inte beskrivet på ett populärt sätt på svenska tidigare”

Det är inte dumt att vara personen i lunchrummet, under fikat eller runt middagsbordet som sitter inne på och delar med sig av mest och bäst kunskap om kvantfysik. Kvantfysik?… I ”Kvantfysiken och livet” beskrivs bland annat hur fåglarna hittar hem över tusentals kilometer, hur en ödla kan hänga upp och ner i taket och förklarar också fotosyntesen, som är grunden för allt liv på jorden. Hur kom det sig att boken kom till, och hur har författarna arbetat för att göra innehållet tillgängligt och underhållande för allmänheten? Tomas Lindberg, vetenskapsjournalist och medförfattare till boken, berättar:

Rekordskolan

Rekordskolan – ”En unik mix av både rekord, äventyr och spänning”

Det finns något över böckerna om ”Rekordskolan” som osar blivande julkalender.* I väntan på den potentiella tv-produktionen gav Triumf Förlag nyligen ut del fyra – ”Sommarlägret” – som både tryckt bok och ljudbok. Emil Beer läser in ljudböckerna i serien, som också är nominerade till Stora ljudbokspriset. Vilken ny typ av underhållning ger böckerna, och på vilket sätt utvecklas berättelserna i ljudboksformat? Katarina Ekstedt på Triumf Förlag, och författare till böckerna, berättar: (*Källa: känsla)

Bodil Malmsten loggböckerna

Bodil Malmsten – Loggböckerna

Med sina diktsamlingar, romaner och pjäser har Bodil Malmsten blivit en av vår tids mest lästa och älskade författare. I sina texter funderade hon mycket över filosofi, konst och politik. Med humor och självdistans skapade hon ett personligt tilltal som fick många att läsa och beundra henne. Under åtta år tecknar hon ned sitt liv i ett bloggande som är sårbart blottande, avancerad essäistik och fullkomligt lysande. Resultatet blev hennes populära loggböcker. Varför valde Malmsten loggboksformatet, och var loggböckerna bara ”mellanböcker” bland hennes andra romaner? Maria Westin från Bodil Malmsten Sällskapet, berättar: