I mitten av april gav Trut Publishing ut två nyutgåvor – August Strindbergs Tjänstekvinnans son och Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom – med nya moderna bokomslag. Från och med hösten 2020 startar Trut Publishing även en ny utgivningslinje av modern översatt litteratur.
Hur väljer ni ut böcker för nyutgivning ?
Innehållsmässigt ser vi gärna att boken behandlar tidlösa ämnen, som klassiker ofta gör, eller är en tidsmarkör som på ett eller annat sätt ger läsaren en inblick i tidens tankar, värderingar och idéer. Fantastiskt om boken kan öka läsarens förståelse om sin egen samtid, och ge en nyckel till att kritiskt kunna granska sin och andras plats och förutsättningar i den. Sen får böckerna gärna väcka lite ilska och eld också, jag hoppas några titlar gör det. Pengar av Victoria Benedictsson gör exempelvis det för mig, även August Strindberg – fast på ett annat sätt.
”En kreativ formgivare kan också ge läsaren glasögon till att se små detaljer i berättelsen”
Sen finns det tyvärr en ekonomisk aspekt gällande urvalet. Marginalerna på pocketboken, i synnerhet när de är lite mer påkostade, är extremt små – ibland obefintliga – så antalet titlar att välja på är redan från början väldigt begränsat. Dels måste det finnas en befintlig översättning på svenska av titeln, som dessutom är fri att använda, dels måste titeln passa in i det tema vi har valt att arbeta med. Redan där har det malts ned till ett antal få titlar som går att välja bland. Efter det läggs det ned tid och kärlek på att välja ut de jag tycker allra bäst om.
Vad är förväntningarna och förhoppningarna på urvalet av böcker som ni ger ut?
Ambitionen är att böckerna ska hitta nya generationers läsare, men även att äldre ska vilja läsa boken igen eller kanske ta tag i den där klassikern som de inte har läst.
Vilken är er kommersiella förhoppning?
Det är svårt att ha en kommersiell förhoppning när det gäller klassiker. De säljer verkligen inte alltid som man tänkt sig. De titlar en tror kommer vara kommersiellt gångbara kan visa sig vara totala motsatsen. Sen beror det givetvis på tiden. Nu exempelvis vill folk läsa dystopier som Pesten av Albert Camus, och för förlagets del så säljer Kallocain av Karin Boye just nu mer än vad den brukar.
Och förhoppningar för ert varumärke?
När det gäller urval och varumärke så tänker jag absolut på det. Men som nämnts tidigare är det inte ekonomiskt hållbart att göra en nyöversättning som ges ut direkt i pocket, så urvalet är begränsat. Jag hoppas exempelvis att det finns möjlighet att få in mer representation i klassikerutgivningen i framtiden. Förlaget jobbar på det.
Vad betyder det för berättelsen i boken att prydas av ett särskilt bokomslag?
Det betyder jättemycket. Att skapa ett omslag innebär ett tolkningsföreträde till berättelsen, på både gott och ont. Så det finns ett ansvar där. För berättelsens del kan ett engagerat och genomtänkt omslag exempelvis innebära ett förtydligande av andemeningen i en bok från en tid då det kanske inte gick att uttrycka vad som helst. Att bara vara kvinna och författare var ju redan ett problem i sig förr i tiden. Det kan hjälpa berättelsen lite på traven.
”En trygg kvalitetsstämpel som också är snygg i bokhyllan”
En kreativ formgivare kan också ge läsaren glasögon till att se små detaljer i berättelsen som är av väldigt stor betydelse. På omslaget till förlagets utgåva av Anna Karenina exempelvis, så har hon en cigarett i munnen. Under 1870-talet, då boken skrevs och publicerades, symboliserade rökning självständighet och modernitet, och när Anna Karenina lämnar sin man sluter hon sig till cirkeln av rökare. Vid det här laget i berättelsen har hennes ära och rykte gått förlorad, Anna Karenina är moraliskt degraderad och Tolstoj låter henne personifiera moderniseringen som försiggick i Ryssland, samtidigt som hennes liv blir allt mörkare. Det är tydligt att han var otroligt konservativ. Han dödar ju henne i slutet också.
Vilka funktioner fyller ett bra bokomslag – Både för berättelsen i boken men också boken som fysisk produkt?
På det hela taget så informerar ett bra bokomslag om bokens innehåll och vägleder läsaren, det bör väcka läslust och intresse. Personligen uppskattar jag normbrytande omslag, och tänker att det är det som kan locka nya läsare till en genre, men det kan bli problematiskt för försäljningen såklart.
Gällande klassiker så är innehållet många gånger känt, så då kan ett inarbetat koncept som Penguins grafiska varianter också vara väldigt bra – en trygg kvalitetsstämpel som också är snygg i bokhyllan.
Läs också intervju med Förlaget om ”De vackraste böckerna 2019”
”Många väljer en vacker bok då de ska köpa en gåva åt någon annan. ”
