BN

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus och Nextory

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus och Nextory

Anders Roslund har skrivit tolv kriminalromaner, har tilldelats utmärkelser för bästa europeiska- , asiatiska -, och nordiska krim samt Bästa svenska kriminalroman. Hans böcker ges ut på 36 olika språk och Joel Kinnaman och Comman har spelat hans karaktärer i Hollywoodproduktioner. Hans senaste bok “Sovsågott” ligger i skrivande stund #1 på topplistan över de mest sålda deckarna, och i samband med det har vi ställt några snabba frågor till Anders Roslund.
Anders Roslund har skrivit tolv kriminalromaner, har tilldelats utmärkelser för bästa europeiska- , asiatiska -, och nordiska krim samt Bästa svenska kriminalroman. Hans böcker ges ut på 36 olika språk och Joel Kinnaman och Comman har spelat hans karaktärer i Hollywoodproduktioner. Hans senaste bok “Sovsågott” ligger i skrivande stund #1 på topplistan över de mest sålda deckarna, och i samband med det har vi ställt några snabba frågor till Anders Roslund.

Q&A med Anders Roslund

Anders Roslund
Foto: Emil Eiman Roslund

I slutet av juni gav Albert Bonniers Förlag ut Anders Roslunds Sovsågott. Efter Tre sekunder och Tre minuter, som han skrev tillsammans med Börje Hellström, har han själv skrivit Tre timmar och Jamåhonleva (Tre dagar). Sovsågott en thriller där skillnaden mellan liv och död är tre år.

Du går runt på ett författarmingel där ALLA författare är med – Vilken författare skulle du vara allra mest blyg att prata med?

Det bästa med att bli äldre och ge ut allt fler böcker är att ingen överhuvudtaget skrämmer längre. Jag duger, liksom. Men en gång, långt före jag publicerats, stod jag där blyg så att det räcker livet ut: jag var en mycket ung man som kom hem och öppnade ytterdörren och insåg att den Ulf Lundell som jag då nog beundrade en hel del stod i min hall. Inte ett vettigt ord sa jag. Min flackande blick hamnade precis överallt utom hos gästen. Jag uppträdde som en fullkomlig idiot.

Vem är – eller har varit – din nemesis i författaryrket?

Det finns bara en nemesis till Anders Roslund och det är… Anders Roslund. Jag håller fortfarande efter tolv utgivna romaner på att försöka få honom att göra som jag vill, jobba när jag vill, följa storyn som jag vill, helt enkelt inte trassla så förbannat. Att som Anders Roslund övertyga Anders Roslund om att en mening är klar och inte behöver skrivas om fler gånger är branschens tuffaste jobb.

”En kriminalroman där språket är enastående, ploten är unik, drivet och intensiteten är just i … världsklass.”

Läs också: Är ”Jamåhonleva” årets bok?

Av alla förhoppningar och drömmar du har som författare – vilken vågar du inte berätta för någon?

Ibland är det den lilla drömmen som blir den stora och svårfångade – trots att jag har fått priset för bästa europeiska bok och sett böckerna förvandlas till både Hollywoodfilm och tv-serier, så har den enda dröm jag egentligen hade när jag började skriva ännu inte slagit in: att någon gång få ligga där längst bort till vänster i fönstret i Kristianstads Bokhandel. När det händer har jag inga bokdrömmar kvar att uppfylla.

Vilken “Första meningen” från någon utgiven bok önskar du att du hade skrivit?

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.” Jag är inte medlem i någon kyrka, och saknar gudstro, det fungerar helt enkelt inte för mig, men Bibeln är emellanåt lysande läsning.

Vilket stycke, kapitel eller t.o.m. bok som du skrivit, kan hålla dig sömnlös av ångest efter utgivning?

Jag vet exakt. Slutet i Flickan under gatan. Jag ringer in en sen ändring på den allra sista sidan dagen före den ska gå i tryck. Ändringen når fram och förs in och jag försäkras att allt är lugnt. Men det är inte lugnt. Redan då känner jag i magen att något stämmer inte. Jag kan inte släppa känslan av något skaver, surrar för högt. Så har jag aldrig känt inför ett boksläpp tidigare. Så när förlaget ringer någon vecka senare och ropar “Hurra, boken är klar, vill du att vi skickar hem några första exemplar?”; känner jag inte alls hurra som alltid annars, och som vore normalt när man arbetat som en tok med något i två år och får slutresultatet. Jag känner samma oro och vånda som jag gjort sedan telefonsamtalet med min sista ändring. 

”Varje gång jag skriver en spänningsroman skriver hon en mycket bättre.”

Läs också: Q&A med Mattias Edvardsson

När jag tar emot lådan med böcker och plockar upp den som ligger överst bläddrar jag inte från början, jag går rakt på sista sidan och upptäcker att – den saknas. Flera av de sista sidorna saknas.Slutet i en kriminalroman. 20 000 nytryckta böcker utan upplösning. Kaos. Tryckeriet tar på sig missen och anställer tillfälligt en man som är expert på den gamla tekniken med uppdrag att limma in sidorna som saknas i bok efter bok. Ser allt annat än bra ut. Nya försök genomförs, med än mindre bra resultat. Till slut trycks hela upplagan om. Idag, långt efteråt, tänker jag att nu har jag haft all vånda man kan ha i samband med en boks tillkomst och behöver aldrig mer oroa mig för det. Visst?


Lyssna på boken här

De var båda fyra år när de försvann samma dag. Nu sörjs de på samma kyrkogård i var sin grav. Men varken flickan under det vita träkorset eller flickan som heter Linnea finns i sina kistor. För att förstå hur de hör ihop måste kriminalkommissarie Ewert Grens och infiltratören Piet Hoffmann besöka den mörkaste av mörka världar och utkämpa sitt hittills svåraste, skitigaste, farligaste uppdrag.

DELA