I april gav Natur & Kultur ut Peter Godfrey-Smiths bok Djupsinne – hur bläckfisken började tänka. Genom att följa författaren på sina dykningar utanför Australiens kust får vi följa dessa märkliga djur och samtidigt ta del av sökandet efter livets och medvetandets uppkomst.
Varför ville ni ge ut Djupsinne: hur bläckfisken började tänka?
Det var min kollega Sofia Cecioni som såg boken skyltad överallt i London förra sommaren. Hon plockade upp den där och jag var inte sen att bli entusiastisk.
Vad är styrkan i boken?
Som de flesta riktigt bra populärvetenskapliga böcker handlar Djupsinne inte bara om bläckfiskens liv, beteende och evolution. Peter Godfrey-Smith tar också upp djurets känslor och åldrande på ett sätt som berör läsaren på ett existentiellt plan.
—
”Det finns inte beskrivet på ett populärt sätt på svenska tidigare”
Läs också: Intervju med Tomas Lindberg om ”Kvantfysiken och livet”
—
Vem riktar sig boken till?
Den som är nyfiken på de extremt fascinerande bläckfiskarna. På köpet lär man sig mycket om vad intelligens kan vara och varför det är bra att ha ett medvetande.
Finns det några andra kommersiella faktorer som talar för bokens framgång?
Det överhängande hotet mot klimatet och havets artrikedom är definitivt en motiverande kraft att läsa om djur och natur. Vad är det vi går miste om när djurarter dör ut? Finns det något i mitt liv som är beroende av naturen omkring mig? Är det något jag måste lära mig av naturen? En förundran och inlevelse i naturens villkor – och hur vi är beroende av naturen – lockar oss till böcker av detta slag.
Vilken kunskap och tankar tror du läsaren tar med sig efter att ha läst boken?
Den kan ge oss perspektiv på vad vi använder vår intelligens och förnuft till – bläckfiskarna är inte alltid ute efter belöning eller positiv feedback utan använder gärna sin kapacitet till att busa och göra det oväntade. Åtminstone framstår deras beteende så för oss människor.
—
”Först och främst ville jag visa fram galet roliga insekter som är lätt för barn att hitta och studera”
Läs också: Intervju med Anne Sverdrup-Thygeson
—
The Atlantic beskriver boken som ”Välskriven, tankeväckande och djärv.” – På vilket sätt är den det?
Bläckfiskens intellekt saknar helt släktskap med människans – vilket ligger bakom Godfrey-Smiths kommentar om att det är som att träffa en utomjording. Att ändå försöka sätta sig in i hur en sådan varelse tänker, kan kanske kallas djärvt. Att dessutom svara på den urgamla frågan om hur den subjektiva upplevelsen är möjlig i en materiell värld, är också ganska djärvt. Hans teori om medvetandet har fått mycket positiv respons bland professionella medvetandefilosofer.
