Den 1 december får man öppna första boken i Novellix adventskalender. Årets kalender, som fungerar utmärkt som julpynt bara den, innehåller 24 berättelser med såväl klassiska som moderna berättelser av författare som Astrid Lindgren, Virginia Woolf, Vilhelm Moberg och Kazuo Ishiguro.
Är noveller ett särskilt tacksamt format att skriva i?
Man skulle ju kunna tänka sig att det på ett sätt är lättare att skriva kort, och att det är därför många ger sig på att skriva en novell – men faktum är att det är svårare än att skriva långt. Formatet begränsar ju, man måste kunna gestalta på liten plats. Så kanske är det det som lockar, själva utmaningen?
Vilka kriterier ska noveller uppfylla för att ni ska ge ut dem?
Det finns en lång rad kriterier som novellerna ska uppfylla för att vi ska kunna ge ut dem. Vi ger ut våra böcker fyra och fyra, och oftast på ett tema. Så texten ska knyta an till det ämne som är aktuellt, till exempel kärlek, skräck, feelgood och så vidare, men själva författaren ska även passa ihop med övriga tre. Och så är det rent fysisk längd, vi kan inte ge ut för korta noveller eftersom våra böcker måste vara minst 24 sidor för att kunna produceras rent fysiskt. Sen får de inte vara för långa, för då blir böckerna för tjocka. Till sist är det rättighetsfrågan, det kan hända att andra förlag har rättigheterna till en författares samlade verk.
Arbetar ni om klassiska noveller texter på något vis innan ni ger ut de på nytt?
Det händer att vi moderniserar stavning, ändrar fv till vanligt v och så vidare, om vi bedömer att det gör det enklare för läsaren att ta till sig texten. Men det där är en avvägning inför varje novell, för samtidigt finns det ju ett värde i att behålla texten såsom den är skriven av författaren.
Vad är den viktigaste funktionen fyller utformningen och utseendet ni ger era noveller?
Jag skulle vilja påstå att novellernas utformning och utseende fyller den viktiga funktionen att bli köpta, vilket ju oftast är en förutsättning att bli lästa överhuvudtaget.
Vi jobbar mycket med just formgivning och paketering, och det är för att sänka tröskeln till just novellen som annars har ett rykte om sig att vara smal och svårläst. Vi blir bara glada när kunder lite skamset säger “Oj den här måste jag ju ta, den är ju bara så fin” – för vi vet ju att dom ändå kommer få en bra läsupplevelse!
Vilken oväntad målgrupp kommer adventskalendern bli succé i?
Bland förskolepedagoger kanske? Vi ser nämligen att många skolor köper en kalender och ställer in i personalrummet, vilket såklart känns jätteroligt! Förra året fick vi även mycket mejl från folk som fått kalendern i present och äntligen hittat tillbaka till läsningen och som hade en lång lista över författarskap de ville fortsätta läsa under kommande året. Den givna målgruppen är ju riktiga litteraturälskare, men det känns verkligen extra fint när den uppskattas av någon som vanligtvis inte läser så mycket.
Om man inte hittat till noveller ännu – Vilka tre noveller kommer göra en person till en novell-fantast?
Först säger jag Hjalmar Söderbergs Pälsen. En svensk klassiker vars briljans inte går att förneka. Den är melankolisk och stämningsfull och rymmer så mycket mellan raderna. Dessutom är den kortare än en “vanlig” novell, vad Hjalmar Söderberg själv kallade historiett. Sedan platsar Edgar Allan Poes Huset Ushers undergång, precis som Hjalmar Söderberg var Poe en stor novellist, och det här är en av hans mest berömda verk. Det är oerhört obehaglig novell som håller läsaren i ett klaustrofobiskt grepp redan från första stycket – den bara måste läsas! Sen vill jag nämna Toni Morrisons Recicatif. Det är författare som faktiskt skrivit väldigt få noveller (denna är en av numera två) Men den är ett litet mästerverk som lämnar stort avtryck. Morrison utmanar läsaren att konfrontera sina föreställningar och fördomar på ett träffsäkert och fångande sätt.
