I september 2019 släppte Brombergs bokförlag Maria Maunsbachs bok Hit, men inte längre. Det är Maunsbachs andra samtidsroman om kärlek och relationer. Boknyheter har intervjuat Maria om hennes syn på kärlek, och om hennes relation till Strindberg.
Bara ha roligt och Hit med inte längre är två samtida romaner – Är du påverkad av tidens synsätt på kärlek?
Det är klart jag påverkas av en samhällelig syn på kärlek, samtidigt tror jag inte heller att den synen är särskilt enhällig. När jag nu funderar på vad som skulle vara ”vår” syn på kärlek, så är det väl typ: kärlek är nåt bra, om det är mellan rätt personer, och görs på rätt sätt. Inte så mycket om vad kärlek i själva verket är, vilket kanske också är problemet.
Står vår strävan som individualist och önskan om självförverkligande i vägen för kärlek?
Det jag tror står i vägen för kärlek är tanken om att det finns sant jag, en essens i varje människa, som är den person du ska leta fram och det är den personen i dig som går att älska – vilket väl på sätt och vis ju är tanken på självförverkligande, bara det att jag, personligen, inte tror att vi kan hitta en ”bättre version av oss själva”. Det är bara en ekorrhjulslögn för att uppnå ett konstant strävande mot det som kallas för framåt.
Tycker du kärlek ses som en produkt?
Om inte annat så har min generation lärt sig att se på varandra som produkter, och det blir ju komplicerat om man, som jag, tror att kärlek kräver tid, en hopplös naivitet och stor mjukhet.
I både din poesi och i dina romaner så är sex ett centralt ämne – Vad är det som gör att ”sex alltid säljer”?
Gud, jag vet inte. Sex har inte varit ett centralt ämne för mig när jag skrivit dem, det är bara en del av livet, som intresserar mig. Som är skådeplats för så mycket stora känslor och för det mellanmänskliga. Och kanske är det just det som gör att det säljer: den mest privata platsen, där så mycket ändå utspelar sig.
Du är konferencier på humorklubben ”Första och sista dejten” som hålls på Babel i Malmö, har du fått med dig stoff därifrån?
Ingenting faktiskt, jag snor inte mina deltagares berättelser, speciellt inte eftersom vi jobbar med självupplevt material. Om jag fått med mig nåt av att jobba med det projektet så är det i så fall den enorma sårbarheten i kombinationen ensamhet – längtan – misslyckande.
Är du 2020-talets Kerstin Thorvall?
(Skratt) Åh, ingen aning. Jag har varken varit på Kuba eller rest runt i Afrika. Å andra sidan tror jag verkligen att jag och Kerstin längtar efter passionen på ungefär samma sätt, men hur vi söker att förverkliga den tar sig extremt olika uttryck.
Du skriver anekdoter om Strindberg på din instagram, hur är din relation till honom?
Min relation till Strindberg, utöver att jag tycker att han skrev bra pjäser, är att han i min ungdom fått representera den typ av person som blir geniförklarad i Sverige.
