Den 5 februari gav Norstedts förlag ut Sara Molins debut Som en öppen bok. Boknyheter tog möjligheten att ställa några snabba frågor och svar:
Du går runt på ett författarmingel där ALLA författare är med – Vilken författare skulle du vara allra mest blyg att prata med?
Alla och ingen, känner jag spontant. Alla, för att jag inte är någon mingelstjärna och lätt känner mig bortkommen i sådana sammanhang. Ingen, för att de författare som jag hittills har haft förmånen att träffa har varit otroligt vänliga, tillmötesgående och generösa.
Finns det något i Som en öppen bok som du var särskilt osäker på att ta med?
Nej, det skulle jag inte säga. Men läraryrket och skolvärlden skildras i boken på ett ganska satiriskt och inte alltid så smickrande sätt, det var väl det jag funderade mest på. Jag vill inte avskräcka någon från att bli lärare, för det är ett fantastiskt jobb, men jag tycker att det finns mycket som behöver bli bättre när det gäller lärares arbetsvillkor.
Funderade du något över det kommersiella värdet i manuset när du skrev det? Hur märks det i boken?
Inte när jag skrev, nej. Jag tror att man som författare måste göra sin grej och hitta sin röst, utan att tänka för mycket på hur det kommer att tas emot och hur många som kommer vara villiga att betala för att läsa det. Men det är klart, alla redigeringsvändor, testläsningar och lektörsläsningar har ju syftat till att göra boken till en bättre läsupplevelse. Så någonstans under skrivprocessen växte den tanken fram.
Hur kommer du, i din nästa bok, överträffa Som en öppen bok?
Just nu hoppas jag mest på att min förläggare inte ska rata mitt nya råmanus och stryka mig från sin författarlista. Första manuset var bearbetat och välputsat när hon fick det, medan nästa bara kommer att vara ett första utkast. Så det känns lite läskigt att skicka iväg det. Annars jämför jag inte de två berättelserna så mycket. Det är samma genre, men två helt olika berättelser med olika karaktärer. I nästa manus får vi följa Diana, en sjuksköterska som är bra på det mesta utom att hålla liv i sina relationer. Jag känner väldigt mycket för både henne och temat, och det tror jag är det viktiga – att man verkligen bryr sig om det man skriver.
Av alla förhoppningar och drömmar du har som författare – vilken vågar du inte berätta för någon?
Jag är mitt uppe i drömmen! Att ha fått min bok utgiven är en sådan dröm i sig, så nu stannar jag upp och njuter av det. Sedan hoppas jag förstås att min nästa bok ska gå att förädla från spretigt råmanus till lysande pärla.
Vilken skådespelare skulle gjort rollen som Clara bäst, i filmatiseringen av boken?
Angenäm fråga! Kanske Ellen Bergström?
