BN

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus och Nextory

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus och Nextory

Svenska Akademien delar varje år ut Stiftelsen Natur & Kulturs översättarpris. Priset, som delas ut till två pristagare, delades i år ut till Bengt Eriksson, som översätter från ryska till svenska, samt Hedwig M. Binder som översätter från svenska, danska, och norska till tyska. Varför det är viktigt att uppmärksamma översättare och vad betyder det för pristagarna? Bengt Eriksson, Hedwig M. Binder och Karin Tengby, projektledare för Natur & Kulturs stiftelseverksamhet, berättar:
Svenska Akademien delar varje år ut Stiftelsen Natur & Kulturs översättarpris. Priset, som delas ut till två pristagare, delades i år ut till Bengt Eriksson, som översätter från ryska till svenska, samt Hedwig M. Binder som översätter från svenska, danska, och norska till tyska. Varför det är viktigt att uppmärksamma översättare och vad betyder det för pristagarna? Bengt Eriksson, Hedwig M. Binder och Karin Tengby, projektledare för Natur & Kulturs stiftelseverksamhet, berättar:

Översättaren i rampljuset – ”De släpper in världen till oss”

Natur & Kultur är affärsdrivande stiftelse som arbetar för breddat samhällsengagemang och en vital demokrati. Stiftelsens översättarpris har getts ut sedan 1985 och avser att belöna personer som gjort förtjänstfulla översättningar till eller från svenska språket. 2020 tilldelades priset, om sextiotusen kronor vardera, Bengt Eriksson och Hedwig M. Binder.

Karin Tengby, projektledare för Natur & Kulturs stiftelseverksamhet:

Varför är det viktigt att uppmärksamma översättarens arbete?

Jag kan inte låta bli att citera översättaren Linda Östergaard: ”För att läsarna ska förstå hur den svenska litteraturen och det svenska språket blir så mycket rikare när den inte måste begränsas till litteratur som författats på svenska från början. Ja, för att vi ska släppa in mer av världen i oss.” Så viktigt är alltså deras arbete: de släpper in världen till oss.

Priset avser att belöna personer som gjort “förtjänstfulla” översättningar till eller från svenska språket – Vad innebär det?

Det innebär att arbetsgruppen inom Svenska Akademien som utser pristagarna har ganska fria händer när de uppmärksammar översättare som både översätter till och från det svenska språket.

Vad betyder ett sånt här pris för en översättare?

Jag vill återigen citera en översättare, Jens Hjälte: En bra översättning är sin egen. Den är följsam och respektfull i förhållande till originalet, men lika självständig i sitt språk och sitt sammanhang som originalet. Det handlar alltså om att erkänna och värdesätta översättarens arbete, så jag tror att det betyder en hel del. Det ett tidskrävande och ganska ensamt arbete som sällan uppmärksammas och jag tror att många översättare behöver få erkännande och uppmuntran för sitt arbetet. Och dessutom tror jag att prispengen betyder en hel del för ekonomin.

Hur kan ett förlag bidra till att lyfta översättarens arbete?

Natur & Kulturs översättarpris har vi delat ut i 35 år och vi uppmuntrar även översättare genom Årets översättning och Årets översättarstipendium. Det är också viktigt att ha en god relation med översättare, ge dem bra arbetsvillkor och uppmärksamhet.


Bengt Eriksson och Hedwig M. Binder:

Är det viktigt att denna typ av utmärkelse finns?

Bengt Eriksson: Som översättare drivs du inte av tankar på utmärkelser eller belöningar. Det viktiga är tillfredsställelsen över att överföra en kvalificerad text från ett språk till ett annat på ett adekvat sätt. Belöningen består sedan i att kanske få positiv respons från en eller fler läsare. En utmärkelse är ändå oerhört viktig som ett tecken på att din insats rönt uppmärksamhet på en mer samhällelig nivå. Den innebär därför förstås en mycket viktig uppmuntran.

Hedwig M. Binder: Utmärkelser till översättare ger uttryck för uppskattning av ett arbete som försiggår mest mer eller mindre osedd och i ensamhet. De gör uppmärksam på översättningens viktiga roll i litteraturen och i kulturförmedlingen. Och bidrar på så sätt också till att göra översättaren synlig.

Vad betyder priset för er rent arbetsmässigt?

BE: Arbetsmässigt betyder kanske inte priset så mycket, då jag inte längre arbetar heltid med översättning och tolkning. Det ger dock en oerhörd tillfredsställelse och mycket råg i ryggen som kvalitets erkännande. Priset ger utan tvekan stor lust att fortsätta verksamheten.

HB: Förutom att priset är ett erkännande av det arbete som jag hittills har gjort uppmuntrar det förstås enormt till ytterligare engagemang och underlättar det rent ekonomiskt sett. I synnerhet i dessa tider då Corona har saktat in verksamheten på många områden inte minst inom bokbranschen.

Varför det blev ryska du översätter?

BE: Steg som visar sig vara avgörande för val av väg i livet kan ofta te sig slumpartade. När jag började andra ring på latinlinjen på ett gymnasium i Borlänge såg jag en dag en notis på skolans anslagstavla, där en lärare på skolan sökte efter elever som var nyfikna på att börja studera ryska. Vi var 5 elever som tog steget, och på 2 år fick vi en mycket gedigen grammatisk grund att stå på. Och jag kom fram till att det bagaget vore det dumt att kasta bort.

Finns det någon drömbok att få översätta?

HB: För många år sedan drömde jag om att få översätta Kerstin Ekmans Kvinnorna och staden som jag hade skrivit mitt examensarbete om. Det tog lite tid att övertyga något förlag om min dröm men så småningom blev den verklighet. Vilken översättning jag för närvarande drömmar om ska tills vidare förbli min affärshemlighet för som bekant är ovärpta ägg ovissa ungar.

Bengt Eriksson är tolk och översättare, född 1949. Han översätter facklitteratur från ryska till svenska och har bland annat översatt Jurij Lotmans Filmens semiotik och filmestetiska frågor, Galina Sjebaldinas Karolinska krigsfångar i Sibirien och Boris Grigorjevs Illegalister: KGB:s hemligaste spioner.

Hedwig M. Binder är född 1956 och översätter från svenska, danska och norska till tyska. Bland de svenska författare Binder översatt återfinns Kerstin Ekman, Christine Falkenland, Karin Alvtegen och Elisabeth Åsbrink.



”Det fanns en oproportionerligt liten utgivning i Sverige sedan några decennier, efter ett stort intresse på 50-, 60- och 70-tal”

Läs också intervju med Contempo om italiensk litteratur på svenska

DELA